Igår körde vi på lite hoppträning då

Pappa följde med me fyrhjuling och släp så att plocka fram och bort hindren gick jäkligt snabbt, så himla skönt. Ett stort tack till min far!

Började med Fresa som just nu är mer dynamit än någonsin. Blivit av med bebis som sugit energi från henne, kommit igång med klättring och arbete från marken (men inget sträcka ut i rasande fart som hon önskat) och är i fint hull och på väg och muskla sig fint.

Nu när hon fick på sig sadel, träns, ryttare och var omringad av hinder, EXPLOTION!!! Hahaha XP

Travade fram i något som kändes som en överdrivet ökad trav som inte gick att lugna ner. Tog inte lång stund innan hon rullade in i galopp och ruskade järnet, små bock om vartannat och hon visade verkligen hur mycket rörelse och energi hon samlat på sig haha

Hoppade fram på ett par små hinder och hon bokstavligen attackerade hindren. Även om jag lyckades hålla en någorlunda lugn galopp spelade det ingen roll tre galoppsprång inpå hindret för där exploderade hon och for iväg och över hindret.

Höjdes upp till 80 då vi ska ta oss runt en 70 bana på söndag.
Inte för att höjden är någon som helst problem men som en start är det dumt att gå högre innan hon musklat sig för mer arbete och höjd igen som innan dräktigheten.

Fort är bara förnamnet haha och all rusk och bock när jag höll in och inte lät henne springa allt för fort skulle vi ju kunna skippa på söndag, det är ju ändå stillbedömning XP

Byte sen till Zydan och hoppade fram på hindren innan vi höjde. Fastnade helt i Fresa och hade väldigt svårt att följa med, Zydan blev förvirrad (precis som sin ryttare) och nitade av osäkerheten jag tillät henne känna =/ Sen hade vi också fyrhjulingen ståendes i ett av hörnen, enligt Zydan är fyrhjulingen ute efter henne. Väldigt svårt att fokusera på hindren och sin ryttare när man hela tiden måste hålla fyrhjulingen under uppsikt XP
Vi tappade flytet i ett par hopp och det blev knackigt och vingligt medan andra hinder blev precis som dom skulle.

Höjden gick upp på metern och jag och Mia (som också hoppat fram på lägre höjd) fortsatte träningen.
Mia hade det inte lätt med sin rädsla för så höga hinder och en Mango som inte riktigt har självförtroende att hoppa utan rätt mycket stöd och uppmuntran från sin ryttare. Men de skötte sig fint även om de fick ett par nitar och knackiga hopp.

Zydan och min träning fortsatte lite knackigt men över tog vi oss och det är med blandade känslor jag tänker på söndagens tävling med stillbedömning hehe men om vi håller oss till de bra hoppen som faktiskt var fler så ska det nog bli en kul tävling ;)

Tyckte alla våra hästar var så himla duktiga och även om denna träning inte var den bästa för någon av oss fick vi ut en hel del av den och nu kan vi bara gå vidare och komma framåt i träningen. Kan ju inte alltid gå bra, hur ska man då veta när det går bättre än innan? :P

Blev inget fotat eller filmat från kvällen men hittade istället denna bilden som jag verkligen älskar.
Mia på min älskade Rosie (R.I.P) och jag på Fresa <3