Igår var det Zydansie som hade en dålig dag och ett pissigt humör, idag vaknade jag med ett åskmoln över huvudet som vägrade flyga sin väg =(

Vet inte vad det var men arg på allt och alla

 

Åkte i alla fall ut en snabbis till hagen för att dra av täckena då det inte skulle regna nu under dagen. Humöret ändrades inte ens när jag fick vara med mina älskade hästar så stannade inte länge i hagen utan rullade snabbt där ifrån, ville inte påverka dom med mitt dåliga humör.
Nu väntade ett par timmars jobb.

 

Humöret lättade upp efter ett par trevliga kunder och dager rullade på bra. Med strålande humör rullade jag glatt tillbaka till hagen efter jobbet och plockade på mina älskade hästar sina repgrimmor för lite klättring i skogen.
Hade inte tänkt rida utan planerade att själv få lite motion ;P
Hästarna märkte nog skillnad på mitt humör och möte mig med glädje dom med <3

För att ta sig dit jag planerade var ja tvungen att gå förbi hästarnas sommarhage och då gå mellan hagen och markägarens hustomt. Man hamnar då precis bredvid elstängslet, något jag verkligen avskyr men är ett måste om man vill förbi.

Just här var det nu väldigt upptrampat och väldigt lerigt efter det lilla regn som kommit och alla hästar som rider där så valde att hoppa upp på Zydansie och låta henne bära mig förbi leran för att sedan fortsätta vår promenad.

Dock kom jag inte långt förens det smäller till av att Fresa hoppar rakt in i tråden samtidigt som en stor älgtjur hoppar åt helt andra hållet bara några meter åt höger om mig, hon drar nästan av mig från Zydansie och jag är tvungen att släppa taget på ledrepet och se henne gå rakt igenom tråden och försvinna i full galopp iväg över hagen. I samma stund får självklart de andra två också panik och Cereza drar efter sin mor fast på utsidan av staketet och jag försöker förgäves hålla mig kvar på Zydansie med bara en tygel då jag tappa den andra när Fresa drog repet ur samma hand.

Efter ett par snurrar i full panik skickade hon mig rakt upp i luften och jag var helt säker på att jag skulle landa i staketet, men klarade mig från trådarna och landade istället innanför staketet men en rejäl smäll. Fick mig en riktig flygtur, Katapulthäst?!

Väl på maken såg jag Zydan skena iväg på utsidan av staketet efter de andra medans jag kämpade med att komma upp på benen men kroppen vägrade lyda då jag tappat andan och kroppen hamnade i chock, det tog ett tag innan jag ens kom upp på knä.
Väl uppe började jag gå hemåt till mitt hus då jag nästan var säker på att det var dit dom var på väg. Följde staketet och efter halva hagen började det rycka och skaka i trådarna igen innan de gav vika med en smäll och jag förstod att Fresa ännu en gång gått genom trådarna för att komma ut till sin flock. Fick det jag gissat bekräftat när jag kom fram till ett av hören i hagen där nu tråden låg utdragen flera meter ut bortåt från hagen.

Hade nu ringt min far som var på väg och jag hoppades innerligt att han skulle hitta hästarna på vägen då han gick från huset mot sommar hagen.
Men icke och letandet fortsatte, bara det att nu hade mörkret fallit och det gjorde ju inte saker och ting lättare. Mia och hennes kille kom ut för att hjälpa till i letandet och de kollade runt på grusvägarna och ut mot vinterhagen för att se om de kanske på något sätt tagit sig osedda förbi mig och gått tillbaka.

Pappa och jag började gå igenom en skog jag brukar rida i, finns väll inte riktigt några utmärkta ridstigar men jag har mina riktlinjer när jag rider där och det var in i den skogen tråden Fresa sprungit igenom andra gången låg åt.

Vi gick och vi gick. Sikten var ju inte den bästa, becksvart mörker och en mobillampa =/ pappa hade i alla fall en ficklampa som tur var annars hade det nästan varit omöjligt att hitta alla mina riktmärken jag gick efter. Efter en lång promenad i jobbig terräng (om man är människa i alla fall XP ) tyckte pappa sig se ett par ögon i mörkret, han trodde det var en hjort eller ett rådjur men ju närmare vi kom ju mer såg vi en stor vit bläs mellan ögonen. Vi hade äntligen hittat dom.

Vi granska dom så gott vi kunde med våra ficklampor/mobillampor och ledde sedan dom tillbaka mot hagen där Mia och Jesper nu stod och väntade. Vi utnyttjade billjusen och gick igenom dom igen
Inte en skråma (!) så jäkla skönt, kunde äntligen pusta ut.
Hade gått och tänkt de allra värsta tankarna med att Fresa fått stora köttsår efter ståltråden och att hon sakta men säkert förblödde någonstans ute i skogen och att jag skulle hitta henne för sent eller att Zydan eller Cerza fastnat eller trampat ner i ett hål när de skenade rakt ut i ingenstans och brutit benet eller slagit runt och knäckt nacken eller nått =(

Vi tackade och sa adjö till Mia och Jesper och stoppade sedan tillbaka damerna i sin hage och de fick mumsa lite kraft medans jag satte på dom ett täcke till natten.

 

Kan faktiskt se en komisk sak i det hela dock. Pratade med en jägare som var och kollade om han kunde se några djur på åkrarna vid min hage när vi precis påbörjat vår promenad, vi pratade mycket om vad för djur de sett och vad dom lyckats skjuta mm
Och så kom vi till det där ämnet om älgar. Jo för det hade ju funnits två älgtjurar i området men att de försvunnit för ett tag sedan och att de inte kunnat spåra dom på dessa marker sen dess.
Kanske ska ringa och säga till dom att de behöver spåra bättre och att de skulle kunna slå läger på markägarens baksida om de vill se älg XP

 

 

Nu sitter ja här och börjar känna hur illa jag faktiskt slog i backen, aj aj aj. Ont i höft, rygg, fot och huvud =/

Bara att bädda ner sig och hoppas det värsta onda i huvudet är borta till imorgon i alla fall, kroppen kommer nog var mör ett par dagar. Imorgon väntas jobb hela dagen så får be om mest stilla sittande uppgifter ;)

 

Även om smärtan dunkar i kropp och huvud går ändå alla mina tankar till mina älskade hästar och hoppas att de mår bra, att ja inte missade något även om ja kollade igenom dom flertalet gånger <3
Ne dags att stänga ner och dra täcket över huvudet.